Idag har varit en riktig skidag rent ut sagt. Typ inget har gått som jag har velat (vilket det iofs inte gör allt för ofta). Vaknade som en zoombie klockan halv 7. Gick till jobbet. Bla bla bla. Irriterat mig på allt och alla. Kom hem runt 15. Ville sova! Men vem gör det sådär på eftermiddagen? Inte jag! Hatar det! Körde och handla, fast jag inte hade nån lust alls. Men var tvungen. Ekade i kylen för fan. När jag kom hem packade jag upp och började på maten direkt. Typ det enda jag åt idag. Kanske därför jag varit på sånt pisshumör? Alla skulle festa ELLER dricka nåt litet idag och det ville inte jag va nära idag eftersom att jag är så himla festsugen -.- SÅ, tog min kära bil, hem till mamma och Kjell där jag spenderat resten utav kvällen. Genast på bättre humör när jag är där!

Får väl sova nu kanske? Öppning imorgon. Ställer klockan på 05.30.

Det är nu jag bara vill åka långt iväg.. själv. Jag har frågat mig själv många gånger innan, men det är fortfarande samma sak. När fan ska livet va på topp? hur känns det?

Jag älskar mitt kära Preem, men vill ha fast jobb. Jag älskar min lägenhet, men vill ha hus? Haha nej, det vill jag ju inte. Jag saknar kärlek?! Huum. Ja, det gör jag ju. Saknar någon att hålla om, pussa på, kela och sånt trams (haha) ;) Har varit singel allt för länge nu. Sorgligt nog har jag bara en person i mina tankar just nu. En som jag inte får ha i mina tankar. Eller får och får. Han är en fin vän. En man kan snacka med om allt. En man känner sig trygg hos. En jag har kännt i väldigt många år. Typ sådär 13 år. Så vi känner varandra, in och utantill. Vad hände? Egentligen?

Nä, pust och stön.

Godnatt :)